När världen tittade bort: Svensken som kämpar mot Daesh i Syrien

(Det råder stora tveksamheter om det Jesper skriver i boken är sant och hans resa till Ukraina är fyllt med ännu större frågetecken. Ha det i åtanke om du är intresserad av boken)

När jag valde ut böcker att köpa på Bokrean visade det sig att just den här boken skulle bli relevant; ämnet om personer som frivilligt åker till andra länder för att strida för en sak de tror på blev återigen relevant och jag tyckte också det var ett bra komplement till boken jag läst precis innan som avhandlade Svenskar i Strid. Det som slog mig med just den boken var hur många som valde att åka gjorde det var de kände sig uttråkade eller äventyrslystna och egentligen sket fullständigt i de krig och missioner de skickades på – de ville ha spänning helt enkelt.

Jag är van att läsa skildringar och upplevelser som är betydligt äldre och därför är det lite ovant att läsa om saker som hände så sent som 2015; jag kommer själv ihåg både nyhetsrapporteringen, hur konfliktens fokus gick från det syriska inbördeskriget till att nästan helt fokusera på organisationen som oftast benämns ISIS; detta till den grad att många trodde striden stod helt mellan Syrien &  Kurderna mot ISIS vilket inte riktigt stämmer. Som jag ofta fann mig påpeka, vid sin höjd hade Syriska inbördeskriget fem olika fraktioner med ett trettiotal undergrupper stridandes så hela situationen är mer komplicerad än vad man kan tro av första anblicken på löpsedlarna.

Boken följer Jesper när han bestämmer sig tidigt 2015 efter att ha pratat med en gammal vän från Internet bestämmer sig för att åka ner och strida med Kurderna i Syrien i den självstyrande provinsen Rojava. Boken börjar strax efter att han tagit beslutet och får hjälp med att åka ner vilket i min mening gör att man aldrig riktigt får något exakt grepp om varför han bestämde sig för att hjälpa just i det området mer än vaga förklaringar till sin familj där viljan att vilja göra något verkar vara hans motivering. Just den känslan gör att boken på sina ställen känns på tok för självförhärligande – framför allt när han beskriver hur glada många kurder är att se honom och hur övertygad i sin sak han är när familjen ber honom att inte åka.

I övrigt är boken relativt enkelt skriven. Den fokuserar främst på hans egna upplevelser; förberedelserna, samtalen med familjen, insmugglingen i landet, utbildningen och kontakten med de andra soldaterna och striderna. Det är inget litterärt mästerverk men det varken försöker eller behöver vara det. Det är en personlig berättelse och mitt främsta problem med den är hur han hoppar mellan olika händelser. Just när man tror att han avhandlat familjens reaktion så dyker den upp igen några kapitel senare och det blir lite frustrerande när det man faktiskt vill höra är hur det gick nere i Syrien.

Ljudboken hade kunnat vara bättre producerad. Två olika uppläsare används och det är dessvärre alltför tydligt att man där inte jämkat de båda uppläsarnas inspelningar; den uppläsare som berättar bakgrundshistorien har sämre ljudkvalité och högre volym. Det tar väldigt mycket ifrån upplevelsen att man sitter och lyssnar på en personlig historia.

Slutligen måste jag också nämna det faktum att precis som många andra som valt att åka till andra länder för att slåss så är Jesper Söder kontroversiell. Det finns lite för mycket kritik och berättelser om vad han faktiskt gjorde nere i Syrien för att jag ska kunna bortse från det och det finns också personer som gärna kritiserar det han i skrivande stund gör i Ukraina. Framför allt verkar kritiken gå ut på att han verkar vara lite för uppmärksamhetstörstande för att vara någon man vill ha i en krigszon och jag måste säga att mitt intryck av boken stödjer den bilden. Jag vill poängtera att jag inte har källor att avgöra huruvida kritiken är relevant eller ej och har gjort mitt bästa för att försöka få ett bra svar. Det har jag inte; i slutändan handlar det om vilka ni tror på.

Det sagt så är det tveksamt om jag vill rekommendera den här boken. Mellan de ständiga tidshoppen som skulle passat bättre att vara i linjärt format så insåg jag tidigt att jag undvek att lyssna på boken under morgonpendlingen och det är helt ärligt inte ett bra tecken. Det fanns aldrig den här stunden då jag förlorade mig i boken och bara väntade på chansen att lyssna mer eller ville att boken inte skulle ta slut. Kort sagt är det här en bok du bör vara säker på att du vill läsa innan du införskaffar den och inte som jag bara skaffar som en del av ett större paket för att du råkar recensera böcker.