Vapnet köptes av en privatperson för reducerat pris mot löfte om recension samt att måla vapnet rosa.

Mina läsare skickar ibland in förslag till mig vad jag ska recensera. Ibland är det för att de gillar en bössa och vill sprida kunskapen om den vidare, ibland är det av ren nyfikenhet om vad jag tycker om den och ibland är det nybörjare som hoppas komma undan billigt. Alla förslag som kommer in skrivs ner och tas sedan i beaktande när jag undersöker vad jag kan recensera härnäst. En av de första förslagen som kom in efter att jag startade facebooksidan avhandlade en produkt från ActionSportGames – allmänt förkortat ASG som länge enbart fungerade som distributör och släppte andras vapen under eget namn.

ASG har på senare tid utmärkt sig genom att släppa en rad vapen från den tjeckiska vapentillverkaren CZ. Dessa tillverkas i Europa istället för Asien, anses smått revolutionerande och rekommenderas friskt av sina fans så fort någon frågar vilket vapen de borde införskaffa. Förutom en innovativ replika av CZ Scorpion EVO så har de även släppt CZ 805 Bren som jag personligen dreglat över ett bra tag nu och som absolut ligger på ovanstående nämnda lista. Det grämer mig att det inte är den vi kommer recensera idag.
Dagens recension avhandlar ASG Tac; mer bestämt Tac6. Siffran kommer ifrån kalibern på vapnet; 6mm plast istället för 4.5mm metallkula vilket är luftgevärsvarianten. Vapnet marknadsförs som en billig och kraftfull prickskyttebössa som dessutom levereras med stödben. Som om inte det vore nog går det att köpa både ljuddämpare och lasersikte till det hela billigt. Min gissning är att den riktar sig främst mot nybörjare som är ute efter ett prickskyttevapen eller personer som vill använda 4.5mm versionen mot burkar på gården.

Avsikten med den här recensionen är att avgöra hur väl den tilltalande beskrivningen stämmer in på verkligheten.

Det första problemet jag noterar är att vapnets vikt och känsla inte alls motsvarar beskrivningen. Visserligen kan jag inte förneka att det är ergonomiskt och lätt att hantera, åtminstone där har man gjort någonting rätt men där slutar dessvärre den positiva upplevelsen. Vapnets brist på tyngd kommer ifrån att det nästan uteslutande är gjort i plast. Till skillnad från den komposit som används i andra airsoftvapen är materialet inte förtroendegivande alls. Till och med pipan är gjord i plast och skulle jag tappa den här saken i skogen känns det lite som att den skulle sväva ner på marken. Dessvärre fungerar tyngdlagen på ett annat sätt vilket gör att jag snarare är övertygad om att den skulle gå sönder så fort den mötte minsta föremål på vägen ner.
Hela vapnet är i princip helgjutet och ger inte mycket utrymme för att göra vapnet personligt men en rail ovanpå och undertill ger möjligheter att fästa optik eller olika sorters grepp. Kolven består av ett sportgrepp som inte går att justera hit eller dit – det enda justeringar du kan göra är på optik och grepp så att allt passar dig. Visserligen känns vapnet bekvämt mot axeln men att ha något medel att justera hade varit trevligare.

Stödben får du till men vapnets brist på tyngd gör inte att ett sådant tillbehör faktiskt känns nödvändigt. Railen undertill är välslipad så du slipper omaket att ha ett frontgrepp enbart för att inte skära dig på den men min erfarenhet är att ett vinklat frontgrepp är bäst för vapnet, detta får komplettera antingen siktena som sitter på eller något annat du väljer att använda som riktmedel. Det bör dock noteras att nästan samtliga sikten och frontgrepp jag prövat ser lite konstiga ut på vapnet – som att det vet att det egentligen inte förtjänar den sortens tillbehör som helst bör monteras på bättre vapen. Resultatet blir oavsett något som förtjänar att skickas in till Airsoft Heretics.

Vapnet har inte några fästen för vapenremmar, detta eftersom ASG är av åsikten att vapnet är fantastiskt och ingen skulle någonsin få för sig att spela med ett sidearm. Av den anledningen tycker ASG att om du ska besudla dina händer med ett annat sämre vapen så ska du fortfarande hålla i Tac6:an – eller tvingas lägga den ifrån dig. Visserligen kan du fästa en fästpunkt på railen om du vill men handen på hjärtat, det vill du egentligen inte göra. Den här bristen är med tanke på alla andra brister som vapnet dras med inte förvånande men med tanke på hur jag spelade mitt första spel med vapnet början på min väg in i dårskap. Om springers, billiga hagel och kloner av Uzis har fästpunkter för vapenremmar så är det inte för mycket begärt att det här vapnet har det också.
Av någon outgrundlig anledning har man dock valt att placera ett fäste för internt lasersikte samt knappar för detta längst fram på vapnets kropp, direkt under pipan. Det är en enkel sak att montera siktet om du köpt ett sådant – det finns en tryckmekanism men pricken är inte speciellt synlig vare sig i dagsljus eller över större avstånd. Såvida du inte spelar under natten eller i mörker inomhus så är den användbar alls. Utan att förekomma resten av recensionen bör det kanske nämnas att det här inte är ett vapen som lämpar sig för varken inomhusbruk eller nattspel så det gör valet ännu konstigare i mina ögon. Vill jag ha ett lasersikte finns det redan två skenor för saken.

Själva pipan är ett kapitel för sig; likt resten av vapnet är den helt gjord i plats och ytterpipan är ungefär dubbelt så lång än innerpipan. Den enda modifiering du kan göra med den här pipan är att skruva av den och placera dit den specialtillverkade ytterpipan med ljuddämpare, att använda en egen ljuddämpare till det här vapnet kan du glömma såvida inte du har kunskapen och förmågan att skruva dina egna gängor. Det innebär också att det inte finns många sätt att bli av med den fula flamdämparen på. Den extra pipa jag fick med vapnet var avsågad vilket jag måste erkänna faktiskt inte ser helt fel ut och kortar ner vapnet avsevärt. Varför man inte satt i en längre innerpipa är dock ett mysterium; just nu är den som finns på plats bara något längre än det som finns i en helt vanlig airsoftpistol.

Vapnets magasin återfinns i pistolgreppet och ger mig en innerlig önskan i att jag kunde få en insikt i hur man egentligen tänkte när man designade Tac6:an. Eftersom vapnet drivs med kolsyrepatroner så kunde man tycka att det var logiskt att dessa fanns i magasinen men det gör dem inte. Således är magasinen till vapnet av den väldigt smala sorten som slutar i en egen klack. Magasinen håller femton kulor vardera vilket kan tyckas vara ett bra antal för ett prickskyttevapen men din totala mängd ammunition begränsas av kolsyrepatronen. Det enda positiva jag har att säga om magasinen är att de inte lär ta upp mycket plats i dina magasinfickor men där hoppar de också omkring vilket gör det knepigt att plocka upp dem under stresspåslag.
Vad som också kan vara knepigt under stresspåslag är att byta kolsyrepatron. Det finns ingenting i designen som försöker underlätta detta utan du har två val – antingen ha med dig mindre magasin än vad gasen räcker till eller inse att omladdning i fält kommer vara ett alternativ. Detta är ytterligare ett symtom på vad som är felet med det här vapnet: ActionSportGames Tac 6 är en Non-Blowbackpistol som man av någon anledning valt att placera i ett karbins skal och kallar för prickskyttegevär.

Det är därför designen är byggd kring att du egentligen ska byta kolsyrepatron i Safezone; det är en lyx man har med ett sidovapen men inte med något som ska vara ditt huvudvapen; på ett sådant bör CO2 patronen finns i magasinen av uppenbara skäl. Det hade dessutom sett lite bättre ut istället för de orealistiska magasinen vi tvingas använda istället.

Problemen med vapnet slutar inte här. Likt många NBBs som eg är konverterade luftvapen avsedda för 4.5 stålkulor så har det hög utgångshastighet; i det här fallet runt 130 meter per sekund vilket på de flesta banor ger ett respektabelt säkerhetsavstånd. Detta skapar en kontrast med det faktum att tidiga versioner av vapnet inte har en hopup och senare versioner bara har en icke-justerbar hopup. Det innebär mindre frihet gällande kulvikt och framför allt att det inte finns något sätt att enkelt öka vapnets räckvidd. Du är således fast med ett vapen som skjuter för hårt på nära håll och inte har möjlighet att träffa mål på längre avstånd. Om man slår ihop detta med de nybörjare som är mest troliga att köpa det här vapnet så får man inte en tilltalande kombination.

Vad som heller inte är speciellt tilltalande är att spela med det här vapnet. Efter testskjutningen fungerade utan problem tog jag med vapnet till Klacken i Stockholm för att på allvar se om det någonstans i den här helgjutna plastsaken fanns något slags potential. Det hade faktiskt varit väldigt roligt om jag hade skrivit allt ovanstående för att sedan upptäcka att vapnet fungerade väl i ett airsoftspel och så här i efterhand önskar jag faktiskt att så vore fallet.

Trots att vapnet fungerat felfritt under testskyttets två magasin visade det sig att Tac6:an packning antagligen farit åt helvete vilket gör att den inte kan behålla gasen i patronen som istället då läcker ut åt alla håll. Således blev det inte mycket av själva grejen ”pröva hur den fungerade under spel” för Tac6:an ville uppenbarligen inte vara med på ett airsoftspel. Det är okey, jag vill inte ha med den på ett i alla fall. Jag har en preferens för vapen som faktiskt inte går sönder mellan testskytte och användning i fält.

Slutligen bestämde jag mig för att testa om bössan hade längre räckvidd om man helt enkelt kastade den åt fiendens håll. I en prestation jag hellre skyller på vapnets brist på aerodynamik istället för min egen brist på teknik så kan jag konstatera att den effektiva räckvidden om man kastar vapnet på fienden är mellan 5 och 10 meter. Notera dock att somliga airsoftspelare enbart tar träff från kulor och inte kastade vapen.

För att citera Angry Joe: You done fucked it up! Det här ”airsoftvapnet” utger sig för att vara något det inte är och marknadsförs som något det inte kan göra; de enda möjligheter till modifiering som finns är de skräddarsydda eftersom ActionSportGames vägrar att ens gänga pipan! Som om inte det vore nog gör den dåliga precisionen, usla räckvidden, bristen på kvalité och höga utgångshastigheten det till något farligt hos personer som kan ha problem med att vänja sig vid konceptet säkerhetsavstånd och ett dåligt vapen för alla andra.

Det absolut värsta med vapnet är dock potentialen som gick förlorad i designen. Hade ASG valt att låta det drivas med greengas, sätta in en rolig liten blowback i stil med Ruger 10/22 och kortat av vapnet på hälften så hade resultatet antagligen varit en intressant pistolkarbin av den sort som är på modet just nu – deras egna version inspirerad av CX-4 Storm. Det tror jag hade varit betydlig mer användbart än vad vi fick istället.

Jag betalade 25 kronor för det här vapnet och någonstans har jag ändå en känsla att jag blev lurad. Det finns så mycket bättre saker ni kan köpa för era pengar så undvik ASG Tac 6 och hoppas att bolaget fortsätter med kvalitétsvaror som Scorpion Evo och Bren i fortsättningen Sådant här skräp borde vi ha som mål att försöka få bort från hobbyn. Om ni nu ursäktar så har jag i enlighet med avtalet vid köp en plastbit att måla rosa.