Det går inte att förneka att oavsett hur mycket folk diskuterar om sina karbiner, kulsprutor och prickskyttegevär så finns det en vapenklass vi alla är lika fascinerade av, oavsett om det är för att de undviks som pesten eller samlas på hög. Denna vapenklass kallas pistoler och en snyggt kittad eller ovanlig pistol drar ofta mer blickar och beröm än något annat vapen i hela hobbyn. En del av hela fascinationen med pistoler tror jag har och göra med att själva akten att lägga undan sitt huvudvapen och dra pistol har sin egen betydelse; att snart kommer skiten träffa fläkten och det kommer att bli närstrid. Det främsta beviset på pistolers popularitet är kanske framför allt när någon kommer från spelplanen och glatt säger att ”jag fick den jäkeln med pistolen!”

Det är kanske därför inte så konstigt att pistoler säljer rätt bra, något jag enbart förväntar mig kommer att öka om drygt en månad då vi får börja med att privatimportera gasvapen. Det faktum att pistoler finns i en massa olika utföranden är inte heller så förvånande då utbudet kräver att det måste finnas lågprismodeller. Kung bland lågprismodellerna är ASG som säljer en hel del billiga pistoler av blandad kvalité. De bästa av dessa är utan tvekan deras Glockar som säljer som smör i solsken och som ibland går ner under tusenlappen i kostnad. Andra – som deras Bersa BP9CC NBB – är inte värda din tid. Majoriteten av dessa billiga pistoler drivs av CO2 vilket jag rent personligen anser är en nackdel – om du ska kunna använda en pistol i den roll som den är avsedd så är det för mig viktigt att du kan skjuta med den på vilket avstånd som helst och vissa CO2 pistoler kan vara på tok för starka.

Det var av på grund av ren nyfikenhet som jag fick hem en STI Duty One tillsammans med ett hagelgevär och en HK416C – framför allt då jag är lite svag för 1911 – och jag började genast att gräva fram CO2 patroner ur gömmorna för att kunna testa pistolen. Det går dock inte att förneka att det känns som man får en hel del för pengarna – pistolen är för det mesta gjord i metall och känns faktiskt riktigt bra i handen utan att vara överdrivet tung. Det känns som man gjort ett rätt hyfsat jobb med att göra en budgetpistol där det yttre har getts prioritet. Den ingraverade texten på manteln ser snyggt ut och ger pistolen ett visst mått av legitimitet, en bra användning av trademarks helt enkelt. På sidan av greppet sitter två stycken plattor som kan skruvas bort vid behov – framför allt om du skulle vilja byta ut dem eller måla ditt vapen – och den korta railen under pipan håller lätt upp lampor eller laser. Faktum är att vapnet har en av ASG billig och tillräckligt effektiv laser designad åt sig som inte ser helt tokigt ut på vapnet.

De andra smådelarna på vapnet är också designade för att vara effektiva och tillfredsställande att hantera. Hammaren kan fällas ner manuellt om man så önskar men pistolen är double action – att fälla ner hammaren har ingen synbar effekt på avtryckaren. Magasinreleasen känns även den bra och fäller ut magasinet utan problem. Magasinet däremot är av den smala, orealistiska sorten vilket är mitt största bekymmer med det här vapnet. Jag föredrar de stora, realistiska magasinen istället. Även om magasin till den här pistolen är billiga så är de beroende av att du har tillräckligt mycket CO2 i din pistol och byta CO2 är inte världens lättaste sak att göra i fält. Följaktligen, ogillar du smala magasin är det här inte en pistol för dig.

Det är då man börjar skjuta pistolen som man upptäcker de genvägar ASG har tagit med designen. Det råder ingen tvekan om att pistolen skjuter någorlunda väl men med en utgångshastighet runt 110 m/s så är den lite väl kraftfull för att kunna användas som sidovapen – undantaget möjligen prickskyttar som har högre säkerhetsavstånd på sina vapen. Magasinet rymmer 16 kulor och när du skjutit klart alla så går låser sig manteln, precis som på en GBB eller ett riktigt vapen. Problemet är att detta verkar vara baserat på antal avfyrade skott och inte att den räknar hur mycket kulor som faktiskt finns kvar i magasinet. Det är följaktligen fullt möjligt att råka ut för att pistolens mantel låser sig i öppet läge trots att du har ammunition kvar om du laddat ojämnt någon gång. Det är ett konstigt system och jag skulle hellre vara utan en sistaskottsspärr än att sitta med det här.  Hela illusionen förstörs också någorlunda av det faktum att patronluckan inte öppnar sig.

Pistolen kan enkelt summeras i att man får vad man betalar för, men i det här fallet så är priset inte tillräckligt lockande för att man ska undvika att notera att man ibland för bara någon hundralapp extra kan få en Glock och jag vet inte om jag kan rekommendera den här modellen. Givetvis gäller den gamla devisen ”köp vad du vill ha” men såvida du inte vill ha en billig taktisk 1911 så finns det bättre och mer prisvärda pistoler på marknaden. Det till trots så är det inte ett dåligt vapen – det är till det yttre välgjort, det känns bra, skjuter okey trots genvägarna – men bara inte värt det om ASGs Glockar är på rea.