Denna recension gäller för alla varianter av S&T Umarex G36V, G36 och ARES G36, dock inte deras budgetvariant. För en recension på den, klicka här.
Ack, Tyskland. Ett land känt för sina fält, sitt klassiska språk och för att några år ur dess långa historia gjorde vissa former av mustascher smått opopulära. Genom åren har de gett oss klassiska ting, såsom DJ Ötzi, Öl, Amfetamin, Kokain, Metadon, Trädgårdstomtar samt givetvis en uppsjö av vapen, alltifrån Mausern till den klassiska Mp5:an. Det är inte utan viss glädje som det har visat sig att samma bolag som gett oss flertalet av dessa eminenta vapen valde att sälja licensen för trademarks till ett annat tyskt bolag, Umarex.
Hur den ”riktiga” historien på ämnet går vet nog väldigt få, men allmänna versioner går ut på att ARES designade en G36, en riktigt fin sådan som Umarex stolt skulle vilja placera Heckler and Kochs heliga trademarks på, och det gjordes också. Man hade önskat att de i samma stund även hade valt att inte placera dessa på den vedervärdiga, semiautomatiska MP5K som också bär samma trademarks, men det är en annan historia. Vad som sedan händer är att S&T – som tillverkar åt ARES – helt enkelt snor ARES ritningar och lämnar dem utan en fabrik. Deras roll som mellanhänder tar slut, och Umarex skriver avtal med S&T, vilket i sin tur sänker priset på vapnen. Mellan de båda tillverkarna skiljer enbart en sak, som vi kommer att komma till.
Det märks att Umarex är mycket stolta över sin licensering. Lådan som vapnet kommer i är nämligen fylld av påminnelser, med H&Ks ”No Compromise” skrivet över hela framsidan. Att det är en G36 i paketet framgår över huvud taget inte såvida inte tittar på sidan av kartongen. Öppnar man lådan så hittar man där en mycket välgjord och precis lagom tung G36, fastsatt med skumgummi. Där hittar man även ett high cap magasin samt en extra stock till vapnet. Den enda stocken är ”skelettypen”, och den som är vanligast att ses på G36:or. Det är uppenbart att man vill ge köparen val mellan klassiskt och modernt.
Själva vapnet är extremt välgjort. Ingen tillstymmelse till knarr, kompositen är en tillräcklig imitation av det riktiga vapnet och vikten nära nog perfekt. På C varianten får du ett speciellt carry handle för montering av sikten, K och Bipodsvarianten saknar denna utan kommer istället med inbyggt 3.5x sikte med rail ovanpå, respektive Bundeswehrs Dubbelsikte. Vilket av detta man föredrar är en ren smaksak, och att ändra är så lätt som att byta tre skruvar, inte mer.
Stocken som följer med vapnet är det nya S&T har kommit med till designen. Det är lite tråkigt att de valde att den är monterad då jag finner den vara den mindre åtråvärda saken för ändamålet och jag erkänner att jag finner den direkt ful. Som sagt så kan folk som tycker som jag lugna sig med att det finns en ”korrekt” stock i paketet, och även om det är lite krångligt att byta så är det på inget vis en omöjlighet. Vad som talar till Umarex nackdel är dock att förfarandet inte nämns i manualen, men till dess fördel talar det faktum att instruktioner för den riktiga G36:an även gällde för denna replika.
Handguarden är solid, och gör sitt jobb med bravur. På C-varianten återfinns här tre rails, för montering av diverse tillbehör. K och Bipod saknar dock inte bara dessa rails utan även de platser där de traditionellt skall monteras. Detta gör att om du vill ha tillbehör monterade på handguarden så tvingas du bli lite kreativ; men några långa skruvar och en railbit räcker längre än vad man tror. Flamdämparen ser ut som den ska och gör sitt jobb, vilket i Airsoft är absolut ingenting.
Själva kroppen är lagom dekorerad med Trademarks som för en gångs skull är så som de ska vara, en fördel av Umarex avtal med H&K. På kroppen finns även ett inviduellt serienummer. Magasinbrunnen fungerar mycket bra, och matar mina standardmagasin från Classic Army utan några som helst problem.
Det high cap magasin som kommer med bössan är det dock sämre ställt med. Mitt matade drygt fyra hela kulor, innan det tyckte att jag skulle skruva lite mer på fjädern. Jag vet inte om det är regel eller undantag, men jag skulle hålla utkik efter det i alla händelser. Under inga omständigheter bör du montera en M4 Adapter då detta är en G36, och inte ska behöva utstå nesligheter från Armaliteserien.
När vi kommer till skjutbanan är det då vi gör den fantastiska upptäckten. Bössan skjuter mycket bra, och känns bra när man gör det. Mycket av detta är tack vare den elektriska blowbacken som är mycket mer imponerande än på pappret. Man känner av den i kolven, vilket gör det hela till en mycket mer levande skjutupplevelse. Det finns de som argumenterar att den bör stängas av men det är egentligen bara nödvändigt om du ska ha ett starkare batteri än 7.4 volts LiPo (mycket rekommenderat) eller 9.6 NiHm. I övrigt bör den vara kvar, om inte annat för upplevelsens skull.
Min bössa visade sig chrona nära 135 m/s, på tok för het för CQB, men det är också här vi har den andra fördelen med designen. Fäll in stocken, öppna bakre luckan, fjäder ut; ny fjäder in. Klar. Du kan rent tekniskt göra detta innan du ska storma ett hus på ett storspel; det tar så lite tid. Det är fullt jämförbart med cylinderbyte på PTW.
Träffbilden är mycket god, och direkt ur lådan är det inbyggda siktet på den G36K som blev mitt val perfekt för ändamålet att träffa små plåtbitar. Det är på korta och medellånga avstånd en extremt träffsäker bössa och jag kan knappt vänta tills jag får se hur den presterar ute i skogen.
Avslutningsvis vill jag säga att detta är den mest prisvärda G36:a du kan lägga dina ludna händer på. Förutom några mindre irritationer är detta en mycket solid pjäs, och helt klart den bästa G36:an på marknaden idag. ARES har gjort ett enastående jobb, och det talar väl för S&T att de valde att inte ändra på något fungerande utan fortsatte i väl körda spår. I skogen kommer Umarex G36 vara mitt förstahandsval, och det är därför den fick namnet ”Der Kaiser”, för att ytterligare utmärka dess ställning bland G36:or. Släpper Umarex någonsin en med sistaskottsspärr tänker jag gifta mig med den.