När jag började flyga DCS då gjorde jag det av en mycket enkel anledning. Jag ville flyga Viggen i attack och jaktuppdrag och jag brydde mig inte speciellt mycket om rutiner. Det som ändrade på den saken var faktiskt min vän Erik ”Airfix” Gustafsson som lyckades övertyga mig om att ibland är saker som korrekta procedurer och time on target faktiskt roligt. Trots detta spenderade jag inte alltför mycket tid med Microsoft Flight Simulator 2020 – bara 65 timmar – och jag tror att det främsta skälet var att det inte fanns så mycket att göra såvida man inte gillade att planera rutter själv. När du sett Stockholm i spelet så har du gjort det; även om det i mitt fall producerades inte mindre än fyra videofilmer på ämnet.
Det var här som MSFS 2024 fångade mitt intresse genom att helt enkelt fixa det som var trasigt genom att ge mig saker att göra. Air racing, brandbekämpning, reklamflygning och mycket mer utlovades i ett försök att göra delar av simulatorn till ett spel. Somliga säger att detta lika gärna kunde varit ett DLC men jag är nog mer på sidan att en uppföljare efter fyra år är rimligt; framför allt då aktiviteterna kräver andra sorters flygplan vilka även ingår i spelet.
Dessvärre börjar irritationen redan då man ska köpa spelet. Det är förvånansvärt dyrt och den vanliga versionen går på hela åttio euro vilket är lite väl häftigt när man sedan tänker på att för att få flertalet extra plan – bland annat Saab 340 som är extra intressant för oss nordbor – måste punga ut hela 139 Euro. Vill du uppgradera i efterhand så har du till slut betalat 170 Euro. Då har jag inte ens räknat in Aviator Edition som är ännu dyrare och innehåller alla flygplan som Microsoft släppte till Flight Simulator 2020. Somliga av flygplanen kan köpas separat men hittills inte Saab 340 så vill jag ha det planet måste jag punga ut mer.
Microsoft Flight Simulator 2024 är unikt i det att nästan hela spelet streamas till din dator eller konsol. Installationen tar inte mycket plats alls och även om vissa tillägg kan installeras på hårddisken så är det ett tillval. Problemet är att förutom att spelet nu kräver en rejäl dator så kräver det också en rejäl internetuppkoppling och så fort som servrarna dör så kommer spelet också göra det vilket får min irritation att närma sig graden av ren ilska. Visst kan man undvika detta genom att spela genom Gamepass men då får du betala varje månad för access istället.
Spelets främsta lockelse är och kommer nog även i fortsättningen vara att du kan flyga i princip överallt i hela världen. Nästan varenda flygplats – även militära sådana – till den grad att du kan flyga från både nedlagda Tullinge och Barkarby flygplats i Stockholm; även om bostäderna råkar vara i vägen på den förstnämnda. Det hela handlar visserligen om kartor från Bing som gjorts tredimensionella med lite handskapade landmärken här och var men det är imponerande i alla fall. Det som är mindre imponerande är hur vissa städer ser ut när man flyger över dem på låg höjd men det är en enkel uppoffring i sammanhanget.
I skrivande stund har jag lagt ner i dryga slängar 126 timmar i spelet och mycket av den tiden spenderades i spelets karriärläge. Detta tillåter dig att genomgå utbildningar – i början enbart att flyga folk runt landmärken i städer – till längre passagerarflygningar, brandbekämpning, banderollflygning med mera. Dessa aktiviteter är förvånansvärt roliga och görs bättre av att de kan ske var som helst i världen – ingenting hindrar dig från att välja flygfältet närmast dig och utföra uppdrag. Inledningsvis är du en inhyrd pilot men tjänar du tillräckligt mycket pengar kan du snabbt starta ett eget bolag och köpa egna flygplan.
Nyckeln i detta läge är att faktiskt gå från nybörjare till att lära sig mer om flygning till att kunna genomföra uppdrag och den delen lyckas karriärläget mycket bra med. I slutet av varje flygning blir du dessutom betygsatt i allt från flygprocedurer till hur bra hand du tog om planet. Dessvärre är det inte uppenbart vad dessa kriterier baseras på och det kan bli frustrerande när du ska fälla fallskärmshoppare och flyger din rutt helt perfekt bara för att sedan bli kritiserad för att du är för långsam.
Det är dessvärre bara början på problemen. Uppdragen är inte automatiskt genererade vilket innebär att vissa uppdrag finns det bara ett fåtal av. Jag fick flyga samma fjällräddningsuppdrag tio gånger bara för att upptäcka när jag låste upp vinschen att det bara fanns två eller tre sådana uppdrag i Sverige. Det skapar en repetition som känns helt onödig när det känns som att man istället hade kunnat programmera in tänkbara målområden, startplats och sedan valt ett lämpligt plan för sträckan. Dessutom saknas vissa former av uppdrag helt; trots att Sverige köpt in Brandflygplan av den sorten man kan flyga i spelet finns nästan inga sådana uppdrag i Sverige.
Som om inte det vore nog så har tredjepartsutvecklarna har inte heller fått adekvat information vilket innebär att de flygplan som släpps till spelet är otillgängliga i karriärläget utan enbart kan flygas i fri flygning. De som finns är väl detaljerade och man lär sig snabbt deras olika egenheter. Bushflygplan är enkla att få upp i luften men kan även sätta sig på nosen om man inte är försiktig; stora jetflygplan är känsliga i starten och du kommer bli väldigt bra på att flyga en Cessna Skyhawk 152 vare sig du vill eller inte. Helikoptrarna kan du få hjälp att flyga ordentligt ifall du liksom mig knappt vet vad en cyclic är för något.
Det hjälper inte att många av flygplanen också har problem. Ett av de mest bestående är prototypen ES-30 som sedan spelet släpptes har dragits med en lång rad buggar som gör det näst intill omöjligt att flyga – dels för att man ”glömt bort” att det interna batteriet kan laddas av turbopropmotorerna, dels för att planet har en förmåga att gå rakt bakåt vid start vilket i karriärläget räknas som att du störtat med minuspoäng som följd. Hade jag jobbat på Heart Aerospace hade jag varit mycket irriterad över buggarna, nu nöjer jag mig med att vara irriterad å deras vägnar då jag råkar gilla både regionalflyg i allmänhet och ES-30 i synnerhet.
De andra aktiviteterna är mer tävlingsinriktade och uppdateras en gång per vecka. Dessa är uppdelade i tre grenar; hinderbana, lågflygning och landning. Även om jag tycker utmaningen är underhållande så föll det mig inte i smaken att göra dessa en gång i veckan. Det till trots tycker jag att Microsoft lyckas väl i att öka antalet aktiviteter i spelet och dessutom ge något som tilltalar oss som vill ha ett syfte med flygningen.
Grafiken i spelet är enastående. Det kan på sina ställen se riktigt vackert ut att flyga över olika delar av världen; framför allt de delar som ligger långt ifrån städer. Samtidigt ges full effekt åt både olika vädereffekter som snö, regnbågar, åskstormar och liknande vilket riskerar att distrahera dig samtidigt som du försöker hålla reda på ditt flygplan. Även flygplanen är väldigt snygga och är mycket väl detaljerade – i alla fall de inkluderade som jag prövat. Problemet är att det kräver sin hårdvara för att få spelet att vara så snyggt; jag upplever inte simulatorn som speciellt optimerad vilket förhoppningsvis är något som förbättras i framtiden.
Det enda undantaget till ovanstående är i hur de olika piloterna ser ut. Jag har stora problem med vissa av modellerna som helt enkelt inte ser ut som riktiga människor och det finns inte nödvändigtvis några bättre att välja mellan. Dessutom ser nästan alla valen i princip likadana ut som de i Battlefront och FIFA vilket tyder på en brist på fantasi hos spelutvecklare.
Kontrollerna har jag som tur är inte haft så värst mycket problem med. Det har gått fint att binda både min Joystick och min Throttle till de olika kontrollerna samt att binda om somliga av knapparna. Det blir lite fånigt när jag inte har detaljstyrning över mina klaffar men det är mer ett problem med hur jag bundit min hårdvara. Att använda triggern för att bekräfta instruktioner har i alla händelser gjort karriären smidigare.
Ljudet däremot behöver också diskuteras. För att hantera att du kan flyga var som helst i världen var användningen av maskingenererad dialog oundviklig. Problemet är att man inte verkar lagt så mycket energi på att få den att faktiskt kunna uttala dialogen vilket kan bli störande när man är som mest inne i en svår landning efter en knepig flygning. Dessutom tenderar min andrepilots röst inte riktigt matcha namnet vilket kan bli underhållande om man försöker leva sig in i flygningen. Det är ytterligare en punkt där jag vill se Microsoft göra bättre ifrån sig, framför allt om de nu ska envisas med att maskingenererade tjänster ska ha större utrymme inom datorspel.
I slutändan så har jag tillräckligt förtroende för att Microsoft Flight Simulator 2024 ska bli bättre men vi är inte där ännu. Problem; både med tredjepartsfunktioner och grundfunktioner samt bristerna i karriärläget fortsätter ställa till med problem för min vilja att flyga oftare. Samtidigt är spelet – när det fungerar – både roligt och allmänbildande; både gällande rutiner för olika sorters flygplan och även geografi. Om du inte är säker på att du vill lägga alltför mycket så kan du alltid spela det via Xbox Gamepass och pröva det en månad först.
Spelet är testat på en stationär dator med följande prestanda:
Processor: AMD Ryzen 7 5800X3D
Grafikkort: Palit GeForce RTX 4070 Dual OC 12GB
RAM: 32GB @ 3200 MHz
Upplösning: 2560×1440@144Hz (32 tum)
Hårddisk: Intel 660p SSD 1TB / Samsung 870 EVO 2TB SSD