Jag kommer ihåg när 2016 ansågs vara ett dåligt år. Folk jublade över att året var slut, John Oliver hade ett helt segment om hur dåligt året ansågs vara och sprängde en stor skylt som det stod 2016 på vilket måste fått HBO att reagera när han begärde pengarna till spektaklet. Det var då. Just nu känns det nästan som att de flesta skulle gärna återgå till 2016.

En av de personerna är Donald Trump som det året valdes till USAs President och som åtta år senare har ambitionen att återupprepa sin valvinst över Hillary Clinton; detta trots att Joe Biden valdes med den framstående egenskapen att han bevisligen inte var Donald Trump. Detta skedde i ett val där han fick 81 miljoner röster mot Donald Trumps 74 miljoner – inte för att sådant spelar roll i USA utan han fick mer nogräknat 306 elektorsröster. Den milda besvikelsen som Donald J Trump kände över detta faktum kom att definiera amerikansk politik i fyra år; något som startade med att Trumpsupportrar inför världens åsyn försökte begå statskupp och stormade Kapitolium för att försöka ändra valresultatet.

Det är den här händelsen som Cecilia Khavars bok ”Stormingen” nominellt handlar om men boken tar upp så mycket mer än så. Den tar sitt avstamp i början av Coronapandemin och dess effekt på både USAs samhälle och ekonomi. Boken är ett gediget dokument i att den intervjuar personer på båda sidor av den politiska avgrunden och försöker så mycket som möjligt att återge åsikter som personerna har. Enbart i undantagsfall läggs brasklappar in om vad som stämmer och inte; det är mycket tydligt att författaren försöker undvika att döma och snarare förstå vad som driver människor att tro på rena absurditeter.

Boken är således en bra överblick över amerikansk nutidshistoria och tar upp det mesta som hänt från att pandemin bröt ut – och Donald Trump såg ut att ha goda chanser till omval – och sommaren 2024 och Bidens katastrofala debattinsats som fick det demokratiska partiet att börja flacka med blicken och titta åt annat håll. Pandemin, konspirationsteorierna, Republikanernas oförmåga att helt slita sig från Trumps väljare och Roe vs Wade får alla stort utrymme och bidrar till helhetsbilden.

Problemet med boken är att det är just det. En överblick. De personliga inblickarna är intressanta och väl värda att läsa boken för men vill man ha en mer detaljerad redogörelse över själva stormningen – vilket var det jag väntade mig – så får man titta på annat håll. Boken är dock läsvärd trots detta; framför allt den som vill förstå de senaste fyra årens interna debatt i USA och hur amerikanerna själva ser på vad som hänt.