(Recensionsexemplaret är utlånat av Fondprodukter, distributör av G&Gs produkter i Sverige)

Ska man sammanfatta släppet av AK5D i Sverige med ett enda ord så tror jag Antiklimax är det enda ordet som duger och sett såhär i efterhand är det knappast förvånande. Hypen som till en början omgärdade AK5C var enorm för det var första gången vi svenskar fick tillgång till en replika av samma vapen som våra egna soldater hade; inte bara det som de hade haft eller vad hemvärnet hade. Dessvärre hade vapnet en hel del barnsjukdomar och när dessa fixats till hade nyhetens behag passerat och begagnatmarknaden flödade nästan över när personer som spontanköpt vapen insåg att vad de köpt inte var något för dem.

När AK5D kom ut ett bra tag efter AK5C så hade communityt erfarenheten i färskt minne vilket gjorde att konsumenterna tvivlade på G&Gs förmåga att leverera ett problemfritt vapen. Som om inte det var nog så var marknaden redan mättad. De som spelade svenskar hade redan införskaffat sina AK5:or och det fanns inte så mycket utrymme förutom för de mest fanatiska att köpa fler. Det hela resulterade så småningom i att några butiker hade ett gammalt hederligt priskrig där de tävlade om vem som kunde sälja vapnet för minst summa pengar under en period men huruvida detta hjälpte sälja fler bössor vet jag inte. I alla händelser så är AK5D fortfarande en rätt ovanlig syn ute på landets airsoftbanor.

Kartongen som vapnet kommer i är praktfullt utsmyckad i en blå färg med skrytande ordalag om märkets förträfflighet samt en bild på produkten som finns däri. Det här innebär att det bästa du kan göra med själva kartongen är att lämna den hemma i en garderob och packa ner vapnet i en vapenväska när det skall fraktas någonstans. Det gör dessutom saker lättare för dig eftersom kartongen känns betydligt längre än vad den behöver vara – antagligen för man använder exakt samma kartong som AK5C.

När man väl kommit förbi all text och öppnat kartongen för att lyfta upp vapnet så är det första intrycket att allt de skrev på kartongen faktiskt är sant – ditt absolut första intryck kommer vara positivt – varpå du inser att vapnet är bra mycket tyngre än vad airsoftvapen i den storleken tenderar att vara. Detta kan man inte klandra G&G för – tvärtom så har de troget återskapat Saab Dynamics / Bofors design på det området även om du säkert kommer tycka mindre bra om den egenskapen i slutet på en dag i skogen!

Vapnet är till större delen gjord av plast och metall – metallen återfinns främst på kroppen, pipa, handtag, flammdämpare och rails. För att göra saken lättare kan man istället säga att  allt är i metall förutom delar av kolven, magasinet, bolt releasen, handguarden, och optiken som är gjorda i gummi eller komposit. Dessutom är kroppen (Eller lådan som SoldF envisas med att jag borde skriva) är målad i en matt grön färg som liknar den riktiga förlagan tillräckligt nära men utan att kunna placera den sida vid sida med en riktig så är det omöjligt för mig att veta hur snarlik färgen är.

Magasinbrunnen är av det bättre slaget; det medföljande magasinet och alla magasin jag har testat med går i helt perfekt och matar bra – enda undantaget verkar vara G&Gs egna AK5 midcaps som sedan länge varit ett problembarn. G&Gs egna high cap slipper dock inte kritik för den saken – de har fortfarande inte åtgärdat att kuggen kan vara lite knepig att komma åt; framför allt om du bär handskar.

Ovanför magasinbrunnen så har man av någon anledning valt att placera en varningslapp samt ett serienummer. Serienumret ser tillräckligt korrekt ut för att jag inte ska välja att kommentera det ytterligare men varningslappen och det oskick den representerar tycker jag inte borde finnas där öht. En person som inte kan läsa varningar på en låda kommer heller inte läsa den för att den finns på ett vapen. En tvättsvamp med varmt vatten är dock ett utmärkt medel för att få bort det irritationsmomentet. Något annat som sitter ovanför magasinbrunnen är manöverhandtaget. Detta kan låsas tillbaka för att göra det enklare att ställa hop up:en men med tanke på hur tillfredsställande det är att trycka på bolt releasen för att föra fram handtaget med en smäll så är det mera troligt att du lyckas leka sönder handtaget inom en månad och har du inte lyckats göra det så måste jag undra om du verkligen haft roligt med det här vapnet.

Om vi fortsätter uppåt på temat ”finns ovanför magasinbrunnen” så kommer vi slutligen till den rail som finns högst upp på vapnet. Den finns där som en påminnelse att det här är ett vapen du förväntas ha optik till. Du kan montera bort den med en insexnyckel om du verkligen vill men då kommer vapnet se lite avhugget och trasigt ut. De medföljande öppna riktmedlen är inte mycket att hänga i julgranen – de duger men de är inte att föredra. På samma tema så gör eldväljaren sitt jobb – varken mer eller mindre. Det är dock till vapnets oändliga fördel att den låser sig fast där man valt den och att den inte glider vilket somliga vapens eldväljare har en tendens att göra.

Kolven är bekant för alla som antingen gjort GMU med senare modell av AK5 eller äger en G36 Kolv av IDZ Typ. Då den senare sorten antagligen är rätt få så kommer jag nog inte undan med att förklara – kolven kan både fällas in vilket egentligen bara är vettigt under transport eller vid förflyttning längre sträckor där ingen aktivitet väntas samt för maximal komfort under användning skjutas in eller ut beroende på skyttens preferens. Detta är något kolven gör oerhört bra – det händer inte att den flyttar sig från det läge du bestämt – den låser sig helt enkelt fast och stannar där. Bakdelen och övre kanten av kolven – de ytor som kommer ha kontakt med din kropp – är dessutom klädda i gummi vilket gör att du dels slipper kall metall och dels tycker hanteringen är betydligt mer bekväm än andra vapen

Handskyddet är en av vapnets lite mer intressanta delar på gott och ont.  Bland dess fördelar så är absolut de tre inbyggda rails för montering av frontgrepp, lampa och laser. I princip vad som helst förutom granatkastare får plats på den undre skenan men de på sidorna är betydligt mer kinkiga över vad som får plats där vilket är lite tråkigt då de är perfekt placerade för både PEQ-15 och annat roligt. En ytterligare fördel är att det finns platser där man kan placera en tryckplatta för att aktivera lampa, laser eller både och. Bra är också att G&G inkluderat helt korrekta täckskenor (Rail Covers) med vapnet och att dessa ser riktigt bra ut och kan justeras beroende på vilka tillbehör du har på vapnet. Vad som gör mig tveksam till hela handskyddet är dels kompositen som ibland inte känns alltför stabil – den är ihopsatt av två olika delar och undertill kan detta märkas av lite väl tydligt. För det andra så har vapnet en annorlunda batterilösning.

Vapnet accepterar enbart ett tvådelat LiPo – alla andra batterier får du pröva på egen risk med frustration som oundvikligt resultat. Detta trädes i speciella hållare och sedan för du in hela paketet i handskyddet, monterar på hela rasket på bössan och hoppas att du gjort rätt – om inte är det bara göra om tills sprinten går i perfekt. Jag sympatiserar med G&G över bristen på utrymme och måste motvilligt berömma kreativiteten när det kommer till lösningen men det betyder inte att jag måste gilla att utföra hela grejen. Dessutom kräver det mer eller mindre att du har ett batteri tillgängligt av den exakta sorten som vapnet kräver vilket kan bli knepigt om du måste låna. En annan sak som kan bli lite knepig när du ska förbereda vapnet för spel är det faktum att hop-up:en sitter väldigt hårt. Jag var tvungen att förstärka mina rörelser med ett verktyg för att över huvud taget kunna justera den men det ger också tryggheten att veta att den inte kommer flytta sig för att den känner för det. Använder du samma kulvikt hela tiden kommer det inte finnas något behov att göra annat än kontrollskytte för att se till att allt stämmer i början av en speldag.

Det bör dock nämnas att såvida du inte har en väldigt stark handled eller är van att hålla vapnet precis framför magasinet så är ett frontgrepp – antingen rakt eller vinklat – nästan ett krav för det här vapnet. Att hålla det ”normalt” lägger ett enormt tryck på handen och det kommer efter ett tag börja göra rejält ont. Egentligen borde G&G faktiskt ha skickat med ett frontgrepp men dessa är inte dyra så införskaffa den sort som du tycker fungerar bäst. Det andra är att optik – företrädesvis rödpunktssikte – också får anses vara något du kommer behöva till det här vapnet. Det går att spela med de inbyggda öppna riktmedlen men det är inget jag på allvar rekommenderar. Kosher är Aimpoint – allt annat är hädelse men eftersom jag råkar gilla hädelse råder jag dig att köra på det du tycker är snyggt.

Ungefär här skulle man kanske ana att jag packar ner vapnet i lådan igen och skickar tillbaka det men det är inte så jag arbetar. Jag recenserar inget som jag inte har spelat med för det är förvånande hur mycket man kan få reda på enbart genom att ta ett airsoftvapen i närheten av en spelplan. Det första jag gjorde var att snylta på en kamrats chronograf för att se hur väl vapnet presterade med inställd hop och 0.25 ammunition. Resultatet var överraskande – det var mycket konsistent och presterade 122 m/s. På tio skott var avvikelsen 0.2 m/s vilket är något jag inte kan säga jag varit med om med något annat airsoftvapen. Antingen har jag dragit en vinstlott när det kommer till exemplar eller så har G&G ordentligt skärpt sig med det interna och jag vill verkligen hoppas på att det är det sistnämnda.

I fält kan vapnets tyngd vara lite besvärlig, framför allt om du som jag helt saknar kondition men frontgrepp avhjälper och man vänjer sig till slut. I det skogspel på Klacken där vapnet testades så ansåg jag träffsäkerhet och räckvidd vara över förväntan med fyra bekräftade utskjutningar. Kanske var motståndaren lite mer synlig än vanligt men det är ändå trevligt att få det resultatet med ett vapen man inte är van med. Båda magasin jag använde – dels SOCOM Warfigther magasin och dels det high cap som följer med vapnet fungerade väl och matade bra. Det enda problemet jag hade var att vapnet hade en tendens att låsa sig – detta löste sig genom att slå över till automateld – men det är ändå frustrerande för en person som förlitar sig på snabba serier med semiautomatisk eld för att få träffsäkert skytte.

G&G har med AK5D inte bara fixat den aningen slarviga releasen av AK5C utan även överträffat den med vad jag anser vara ett bra och underskattat vapen och det är lite synd att marknaden antagligen redan är mättad något som jag tror den aningen höga prislappen bidrar till. Rent personligen kan jag inte låta bli att tycka väldigt bra om det här vapnet och har därför inga reservationer när det kommer till att rekommendera det.